majaskraft

Jag har fått en liten tagg i mitt hjärta, eller förresten den kanske har satt sig i huvudet. Det hela började igår. Vi var hos svärmor och svärfar och fika på kvällen. Mannens äldre bror var också där. Vi började prata om att han träffat en ny tjej igen, det har varit några stycken sen skilsmässan om man säger så. Nu har han minsann träffat en som är 39 år mm... han fyller 50 i år. Så han drog med sig mannen till datorn för att kolla på´na. Du ska se pumorna på jobbet kontrade mannen med. DET KÄNDES INTE ALLS KUL......Där sitter man och har "lite ont" , gråhårig (som jag oftast gillar) men inte kunnat klippt mig sen gud vet när, för jag inte har råd, osminkad för jag inte ens orkade lyfta armarna och måla mascara och sen ska det tittas på 39 åringar och pumor.

Jag vet nog med gnäll och självömkan (men ibland bara måste man) det är säkert mer klös i ett silverLeijon än i pumor ;) Eller vad tror ni?

Det var ju inte bara det jag retade mig på. Mannens bror "hoppade" på sonen så fort vi klev in. Det lät: "Vad fan är det här?" " Är du i målbrottet eller?" " hur fan ser du ut" osv och så skrattar vi lite "Vikken jävla valp" och då tittade sonen på mig. Dax och ge igen eller? tänkte jag "Ja, ja" sa jag till sonen, "han är ju så himla gammal så han kommer inte ens ihåg att han varit sexton, och läsglasögon har han till och med. det är tecken på att man är gammal." sedan byttes samtalsämnet fort. Men HALLÅ, han har själv 3 söner den yngsta 20 år, stackart dom....

Men, men jag ser det som så att det kan inte vara lätt att se när andra har det bra, och tycker om varandra, och att vi har bra kommunikation i vår familj (det tror jag i alla fall).

Men jag försöker älska alla här i världen men det är inte lätt.

Kramar till er alla! Maja