majaskraft

Jag tror dom hade haft ett ganska tufft möte innan. Så kommer snälla jag ;)

Nu vet jag inte riktigt hur jag ska förklara detta men jag tror, att ju mer info man har desto bättre är det. Många människor blir helt enkelt rädda, för att dom inte vet vad som ska hända hur det ska gå osv. Nu har jag lite tur eftersom jag kan få insider info :). Sedan är jag som jag är. När jag fick mina papper ringde jag F-kassan och pratade med dom, helt allmänt (och snällt). Tidningarna har en stor del i saker och ting också, dom lever ju på sina rubriker, det är ju som man kan gråta åt det. Fast jag kräks nästan över dom, tala om och vinkla saker och ting. För jäkligt, helt enkelt :(

Detta gäller väl det mesta. Utlänningar, jag tror mycket bottnar i att man inte vet, inte känner några mm. Ny regler och vad det mer kan vara. Har vi inte rätt info blir vi rädda, och då slår vi bakut, blir arga osv.

Nu hade jag bra med info innan mötet så det gick smidigt och bra. Tog inte ens den tid som var avsatt. Jag skrev på lite papper, fick info om perioder och vad som kan hända efter dom här tre månaderna. Helt ok. Det kommer bli fruktansvärt jobbigt (bara skoja) jag ska tillbaka till af den 11 okt. till dess behöver jag inte göra något. Jag är övertygad om att hur det än blir så kommer det att bli bra.

Kråkan bråkan är äntligen frisk, nu är hon sitt gamla vanliga jag. Skrattar och pratar hela tiden. Hon var här häromdagen och då ville hon inte gå hem. "Nej" sa hon, så klättrade hon upp i mitt knä och slog armarna om halsen och benen runt kroppen. Jag njöt :) Det var inte lika kull för mr. T, men mormor hjälpte till med kläderna, så gick det bra hon vinkade hej då så glatt sedan.